Kaffepaus och sex veckor med modifast

Det är nu sex veckor som har gått sedan Anna och jag startade vår Modifastresa. Originalplanen var att vi skulle börja trappa upp idag, men eftersom vi bägge ätit mat under en vecka så sa vi att vi skulle köra en vecka till.
Jag har dock inte bestämt mig, eftersom jag tror att jag inte är jättetrevlig när jag äter modifast. För min familjs skulle kan det kanske vara en bra idé att jag börjar äta middag tillsammans med dem nu som dealen var från början.

En annan anledning är att jag nu väger ungefär lika mycket som när jag skrev mitt blogginlägg om att jag ska sluta banta.
De här sex veckorna har jag gått ner 7,3 kilo och kommer i byxor som jag inte kunnat knäppa på ett år.
Jag är nästan exakt där jag var innan träningsförbudet, för drygt ett år sedan.
Dessutom köpte jag en ny klänning igår och när jag provade den sa Tias "gud vad smal du har blivit"

Meningen med Modifast var att det skulle vara en kickstart i viktminskningen och att jag/vi sedan skulle lära oss att äta bra och träna och vara hälsosamma människor resten av livet.
Att bara dricka all sin näring och få i sig 850 kcal om dagen är inte hälsosamt :-)

Så jag tror att jag tar nästa steg i min viktresa och går på fas 2 - upptrappning. Det är fortfarande tre modifast om dagen och ett mål mat, så det är ett tag kvar till bara vanlig mat.
Nästa gång Anna och jag ses är det nog iaf dags för nya mått..
Nu har jag överskridit min kafferast med 14 min, tillbax till biokemin...

Modifast dag...typ... ?

10 dagar kvar är det iaf, och motivationen har helt flugit ut genom fönstret. Men nu SKA jag klara de här sista dagarna.
Jag hade en förhoppning om att lyckas gå ner 6 kg under 6 veckor, och en önskan om att gå ner 9,2 kg för att komma till en bra siffra på vågen.
Med 10 dagar kvar har jag gått ner ca 6,5 kg och hade jag varit helt strikt hela tiden så hade jag kanske klarat mitt önskemål.
Men nu är jag här och nu, det är 10 dagar kvar och jag ska hämta tillbaka den där motivationen!!!!
Först gymmet nu :-)

(Anna är så mycket duktigare än mig, och hon är jätteduktig på att peppa,  men jag är tyvärr sämre på att ta till mig peppet.. )

EKG-bandspelare och träning

Igår och idag har jag gått med en EKG-bandspelare på mig - igen. Börjar bli van och tycker inte att det är några konstigheter med sladdar som sticker fram här och där.
Anledningen är att jag ville att läkarna skulle kolla hur mitt hjärta beter sig vid träning när jag tränar som jag vill, och inte bara en kvart på en motionscykel på sjukhuset där det bara blir trögare och trögare och man till slut får ge upp eftersom benen inte längre orkar trampa runt tramporna i den takten de vill att man ska hålla.

Så igår kväll gick jag och min EKG-bandspelare till gymmet och körde som f*n.
Planen var att jag först skulle köra så hårt jag bara orkade på kondition och sedan köra styrka, men jag kan ha tagit i lite väl på konditionen eftersom jag började må illa och kände mig lite konstig. Det gör inte saken bättre att det inte finns någon luft i halva gymmet, den delen där alla maskiner är, så jag gick hem och ramlade ihop i en lite hög bredvid Marcus. Han kände på min puls och sa att den slog väldigt regelbundet, vilket ju känns bra.

 När jag cyklade på sjukhuset gav jag upp när cykeln var på 175 watt, igår körde jag intervaller och låg som mest på strax över 300 watt, och som minst på 140.
Ska bli spännande att se vad hjärtat säger om det. :-)