Mot nya mål

Just nu är det mycket nytt som händer i vårt liv.

Inte bara är jag klar i skolan nu till sommaren och ska börja jobba och bidra till hushållskassan, Marcus har dessutom bestämt sig för att han ska sluta på sitt jobb efter 11 års trogen tjänst och byta inriktning totalt.

När en tar stora kliv i livet så leder det gärna till att en även börjar ifrågasätta andra saker i det ekorrhjul som en snurrar runt i till vardags. Vi satte oss ner och funderade på vad vi vill och var vi vill vara om 5 år. En sak som vi definitivt inte vill är att fortsätta att betala nästan 10.000 kronor i månaden för en hyresrätt där pengarna bara försvinner. Vi bestämde oss hastigt och lustigt för att kolla på marknaden om det fanns något vi kunde byta till. Vi hade ett krav på max en STOR trea med möjlighet att dela av rum, och max 7000kr i hyra för en 3:a och max 8000 i hyra för en 4:a. 

Ganska snabbt matchades vi mot en annan 5:a på andra sidan gatan. Huset bredvid där vi bodde i vår vindsvåning. Lägenheten var också en vindsvåning. På 96 kvm med en hyra på 8000. Vi tänkte "varför i allsin dar vill de byta till en dyrare femma på andra sidan gatan?" och de tänkte "varför i allsin dar vill de byta bort en balkong mot en hyressänkning?" 

I fredags gick jag och kollade på deras lägenhet. Mindre än vår men bra planerad. På bilderna syns köket, master bedroom, ett blommigt rum som tjejerna ska dela på och vardagsrummet. Vardagsrummet och köket sitter ihop som ett L med matsalsdel i mitten. 

De som bodde där var så trevliga och jag kände nästan med en gång att här skulle jag kunna bo. Så vi bestämde att de skulle följa med oss och titta på vår lägenhet. De hade med sin son och han var alldeles fascinerad av Tias lilla rum under trappan och han älskade Toblerone och Indras sångbok som spelar musik. Han la sig i vår soffa och lekte med den och kände sig som hemma. Under tiden de var hos oss kom Marcus hem, så vi tänkte att vi kan lika gärna gå med dem tillbaka så att han får se lägenheten också. På vägen träffade vi på Tias och Tilda på parkeringen som var på väg hem med pappa T så de följde också med och tittade på lägenheten. Marcus reaktion när han kom in var "herregud" och jag kunde inte riktigt tolka om det var positivt eller negativt, men sedan sa han "det är ju perfekt". Resten av familjen tittade runt, vi mätte lite och barnen bestämde hur de ville möblera sina rum och sedan satte de sig inne hos sonen och tittade på Jackass medan vi stod kvar och pratade tills pappa T ringde och sa att middagen var klar hemma för Tias och Tilda. 

Marcus sa direkt att "vi behöver ingen betänketid, vi vill ha er lägenhet." De kände likadant, så nu är det pappersarbete kvar och sedan flyttar vi förhoppningsvis under semestern. 

Gröna kuren

En vecka nu har jag levt totalt sockerfritt.

Jag bestämde mig för att ta bort precis allt som triggar mitt sötsug. Eller sug egentligen. Det är inte alltid jag blir sugen på nåt sött, ibland är jag bara sugen på NÅT! 

Jag har iallafall kommit på att vete och mjölk är något som jag inte klarar av. Vilket är lite av en katastrof för mig som typ lever på kaffe med mjölk. Provat lite olika substitut och kommit fram till att kokosgrädde är det som funkar bäst för mig. Ihop med en tesked kokosolja blir det en god kokoslatte på morgonen. 

Jag bestämde mig i måndags när jag låg och krälade på rock bottom för att börja följa något som kallas för Gröna Kuren, vilket i stort sett innebär att jag har ätit kött/fisk/fågel tillsammans med gröna grönsaker. Jag har också ätit fröknäckebröd. 

Jag har haft en vecka där jag har varit på restaurang, firat mammas födelsedag och mors dag och firat svärmor på mors dag. Och jag är stolt över att säga att jag klarade av alla tre grejorna. 

På restaurangen tog jag bort ris, chutney och naanbröd från min beställning och la till extra grönsaker. Jag körde bil och drack bara vatten och efterrätten som kocken bjöd på gav jag till Marcus. 

Hemma hos mamma och pappa bjöds det på panang curry. Kryddblandningen hade socker som första ingrediens. Istället för att tänka att det inte blir så mycket i hela grytan så valde jag att ta bort en del av grytan innan de hällde i kryddan och åt den sedan med sallad till. Inget ris, ingen färsk baguette och ingen efterrätt. 

Hos svärmor bjöds det på räkmackor. Mums! Jag pillade bort brödet och åt räkor, sallad, ägg och majonnäs. Jag åt inte prinsesstårta och jag åt inte chokladbiskvier och jag smakade inte på pannkakorna som barnen åt istället för räkor. 

Det enda jag gjort är att jag valt att dricka mjölk i kaffet. Det är inte jättemycket, men det har faktiskt räckt för att det ska bli jobbigt på kvällarna. Så i fortsättningen får jag ta med mig substitutet. Får tänka som att jag vore allergisk.

Det här är ju såklart inte en kosthållning som man kan leva på hela livet. Det är just nu under en detoxperiod av 4 veckor och jag är glad att jag har hittat någonting som fungerar. Sedan får jag nog prova mig fram ett livsmedel i taget och se vad jag klarar av att äta. Det är svårt att veta nu, för innan har jag nog trott att jag har haft koll när jag valt livsmedel, men eftersom det alltid har gått åt helvete i slutändan så måste ju nånting ha triggat mig iallafall.
Det är trots allt spännande att lära sig saker om sig själv och även om jag såklart gärna hade minskat lite i vikt så är det att bli av med mitt matmissbruk och att må bra och ha hälsosamma vanor som är det primära just nu i mitt liv. 

Dags att sluta blunda och lura mig själv och alla andra

Ikväll ska jag sätta mig med den här boken och läsa den igen från pärm till pärm. Jag ska ta till mig det jag läser på allvar och jag ska stryka under stycken och kommentera i marginalerna. Sedan ska Marcus få läsa boken. Meningen är att jag ska täta alla små kryphål som jag har. Jag måste inte bara sluta lura mig själv, jag måste också sluta lura andra i min omgivning.

Det största misstaget jag gör just nu är att tro att bara för att någonting är nyttigt så kan jag äta det. Fel! Igår var det grahamsgröt. Det är typ bara nyttigt! Men det är baserat på vete och jag triggas uppenbarligen av allt som innehåller vete. Däremot verkar potatis funka att äta för mig. Kokt potatis alltså, inte potatis i andra former.
Man lär sig om dig själv hela tiden.

Igår nådde jag botten, än en gång. Idag ska jag förutom läsningen rensa i alla skåp, göra en veckoplanering av mat och gå och handla.

Men först kommer det att hända en hel del andra spännande saker idag!

Jag hade fel!

Ok, jag är som dom! Jag inbillar mig att jag har kontroll. Inbillar mig att jag gör ett aktivt val och väljer att äta något som innehåller socker. Bullshit. Sanningen är att jag inte har någon kontroll alls. Jag är precis som partypinglan som vaknar upp ur sin blackout på onsdagen efter att hon bara skulle gå ut och ta ett glas vin efter jobbet med kompisarna på fredagen. Inte ett dugg bättre.
Det är så irriterande att det bara är jag själv som kan ta tag i det här. Jag hade så gärna velat skylla på nån annan. Jag har försökt. Men i slutändan är det ändå bara mitt eget ansvar. Vilket suger eftersom jag inte ens har lite karaktär eller viljestyrka när det gäller det här.. Eller om det nu handlar om biokemiska reaktioner och belöningscentrum i hjärnan. Men det gör ju bara att det är SVÅRARE för mig än för andra, inte att det är OMÖJLIGT!
Är så trött på meningen "imorgon tar jag nya tag", men just nu finns det inget annat att säga. Det är definitivt inte första gången jag säger det, men jag har gett mig fan på att det ska bli den sista!

Jag är INTE som dom!!!

Jag har gått med i en grupp för sockerberoende på facebook. Herregud.. Jag är INTE sån! Ju mer jag läser om deras tankar så tänker jag att jag nog bara är lite milt sockertorsk.. Och jag tänker verkligen inte tänka "det har ingenting med karaktär och vilja att göra, det är biokemiskt, jag MÅSTE äta socker." Bullshit, det klart att jag inte MÅSTE! Jag har väl ett eget val? Precis som vem som helst.
Jösses...
Och nästan alla i gruppen är med i lchf-sekten också. Och de som inte äter lchf får skit för att de inte är äkta sockerberoende eftersom de kan äta kolhydrater och ändå inte falla dit i sockerträsket.
Nä, dit vill jag inte räkna mig.. Jag kan väl klara det här själv..