Här har jag spenderat eftermiddagen.
I en magnetröntgenmaskin på NÄL i Trollhättan.
I ca en timme låg jag i det klaustrofobiska röret, medan en sköterska talade om för mig att andas in, hålla andan och andas vanligt igen. Medan min underbara mamma satt på en pall och höll i mina fötter, eftersom det var det som fanns utanför röret och gick att hålla i som moraliskt stöd.
Tack mamma och pappa för skjutsen till Trollhättan och det moraliska stödet. Love you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar