Jag fick träffa en av de sköterskor som tog hand om mig (vilket var en väldigt konstig känsla eftersom hon var så glad att se mig medan jag inte mindes henne alls) och fick se hur det såg ut på avdelningen. Jag fick också chans att ställa frågor, och så fick jag se foton på mig och jag fick dagboken där vänner, familj och personal skrivit om och till mig.
Det var såklart en hel del känslor idag, men känner att jag är alldeles för trött för att lyckas formulera det idag. Så jag börjar med att berätta att jag var där så återkommer jag med en lite mer personlig reflektion..
forts. följer -->
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar